Från en lite bortglömd alpregion mest var känd för bleka Bourgognekopior och säreget oxiderade viner till en av Frankrikes hetaste vinregioner. Jura är vinområdet som visar hur snabbt det kan svänga i vinvärlden. 

Om någon vid början av 2000-talet hade sagt att en vinmakare från Jura skulle bli årets vinmakare i La Revue de Vin France 2018 (Jean-Francois Ganevat) och att hektarkostnaden för en vingård i regionen skulle komma att överstiga den i Bourgogne, ja då hade nog de flesta vinkännare runt om i världen tvivlat och undrat om det var någon som försökte driva med dem.

Jura har på bara något eller några decennier gått från en lite bortglömd alpregion till att vara Frankrikes hetaste vinområde. Det är en revolution som inte minst skett i skuggan av och på grund av den naturvinsrörelse som svept över vinvärlden, och där många av rörelsens bästa och mest eftersökta vinodlare återfinns i just Jura (Tissot, Labet och Ganevat). 

Området klumpas ofta ihop med Savoie, ett annat område som också fått en rejäl renässans under 2000-talet, och ligger inklämt mellan Schweiz i nordöst och Bourgogne (Côte d'TOr) i söder. Regionen var länge ansett för att göra viner som påminde om de i Bourgogne men som var lättare och saknade den komplexitet man hittar hos vinerna från den mer berömda grannen. 

Det är kanske inte så konstigt eftersom druvsorterna i mångt och mycket är desamma. Det vill säga att det görs en hel del vin rött vin (och rosé) på Pinot Noir och vitt vin på Chardonnay i Jura och klimatet påminner också om det i Bourgogne låt vara att det är lite svalare och blötare. 

Efter vinlusens och mjöldaggens härjningar i Europa i slutet av 1800-talet krympte området rejält och var länge mest känt för sina originella viner gjorda på druvsorten Savagnin som medvetet lagrats i bourgognefat som inte toppas upp, så kallade vins sous voile. 

Om man medvetet undviker att 'toppa upp' faten, det vill säga inte konstant fyller på dem, så avdunstar en del av vinet och ytan på vinet i faten utsätts för syre vilket skapar en oxiderad och lite nötig ton i vinet. Ofta angrips det dessutom av en jästsvamp som, precis som i Jerez och vid tillverkningen av Fino Sherry, bildar ett tunt jästlager, ett så kallat flor, på ytan av och som skyddar det från syrets skadliga verkningar och utsätter det för en komplex reaktion. Resultatet blir ett komplext vin som har både den där nötigheten från syrekontakten och en blommig fräschör från flor-täcket (lite som en oförstärkt fino) och som dessutom har mycket lång lagringspotential.

Det mesta kända av dessa är Vin Jaune, det gula vinet, som lagras i minst 6 år innan det buteljeras och mest eftertraktat är vinet från underappellationen Château Chalon.

Idag tillhör den här kategorin viner ett undantag och de flesta viner görs som vins de ouillé, det vill säga som vanliga viner från fat som toppats upp. Vin ouillé är mycket mer Bourgognelika i stilen särskilt om de är gjorda på Chardonnay eller Pinot Noir. Dee är oftast lite lättare och fräschare i stilen men de kan ha en fantastisk komplexitet. Andra populära druvor är den gröna Savagnin som ger mycket fräscha och mineraliga viner (också känd som Traminer). För röda viner används förutom Pinot Noir även Trousseau och Poulsard. De senare kan ge otroligt juiciga viner (som gjorda för en hipp naturvinsbar) med en liten funkig lantlig ton och är populära inom naturvinsrörelsen. Men i rätt händer kan de också ge förvånansvärt lagringståliga och komplexa viner (särskilt Trousseau) med både fräsch frukt- och tuff garvsyra. 

Distrikt i Jura

Côtes de Jura heter den mest inkluderande appellationen eller ursprungsbeteckningen som täcker 550 hektar över hela området och inkluderar rött, vitt och rosé.

Crémant de Jura som till 90 procent står för vitt mousserande vin (resten rosa bubbel) och där alla de fem druvorna är tillåtna (Chardonnay, Savagnin, Pinot Noir, Poulsard och Trousseau). 

L'TEtoile (som fått namn efter en fem-armad sjöstjärna vars fossil finns i mängder i jordmånen), som omfattar fem dalar och fem kommuner (förutom Etoile även Plainoiseau, Quintigny, Saint-Didier och Ruffey-sur-Seille). Området är inte stort, endast 50 hektar vinmark, men producerar några av Juras mest eleganta viner på framförallt Chardonnay. 

Arbois, som förmodligen är det mest kända distriktet, erbjuder en mängd vita, röda och rosa viner på de tillåtna druvorna.

Château Chalon, som också den bara omfattar 50 hektar (dvs mindre än många enskilda vingårdar på den vänstra stranden i Bordeaux), används enbart för Vin Jaune. Vinerna kommer från druvor som vuxit på märgelrika jordar med inslag av kalksten runt byarna Chateau-Chalon, Ménétru-le-Vignoble, Domblans och Névy-sur-Seille. Savagnin är enda tillåtna druvsort och de görs som regel som sous voile och lagras i minst 6 år. 

Macvin du Jura , en specialitet som fick sin egen appellation 1991. Drycken görs som en blandning av 52 procentig sprit (marc) och druvjuice. Resultatet är ett starkvin som normalt håller en alkoholhalt mellan 16 och 22 procent och som lagras både på fat och flaska. Produktionen av Macvin står endast för ett par till tre procent av den totala produktionen i Jura. 

Vin de Paille, eller stråvin, är en annan specialitet som görs av torkade druvor. Vinet framställs på någon eller några av druvsorterna Chardonnay, Savagnin, Poulsard och Trosseau och under Cotes du Jura-, Arbois- och l''toile-appellationerna. Druvorna lagras i minst 6 veckor på stråmattor i väl ventilerade utrymmen (lite som vid tillverkningen av Amarone och Recioto i Veneto) och de ska pressas och påbörja sin vinifiering innan februari har tagit slut. Resultatet är vin som håller någonstans mellan 14 och 17 procent i alkohol och som har runt 100 gram av residualsocker. Det lagras sedan i små trätunnor i minst tre år innan de släpps ut på marknaden. 

Så smakar vinerna från Jura

Röda Juraviner på Pinot påminner, precis som sina vita systrar och bröder, också mycket om Pinot Noir-vinerna från Bourgogne fast de är oftast lättare och friskare i stilen. Viner gjorda på druvsorten Trousseau kan vara seriöst koncentrerade med djupt röd färg, rejäla tanniner och doft och smak av skogsbär. Det är samma druvsort som Portugals och Madeiras Bastardo och Riojas Maturana Tinta.

Poulsard är i motsats till Trousseau en ljusskalig blå druva som oftast ger lättare och ljust röda (nästan rosa) viner med parfymerad och rödfruktig doft och smak. Både Poulsard och Trousseau är vanliga inom naturvinsrörelsen där de ofta kan få en lite lantlig doft och smak av bondgård (särskilt när de görs som osvavlat vin). 

Vin Jaune, det gula vinet, tillhör vinvärldens mest egensinniga med sin blandning av nötiga och blommiga toner som paras med fin fräschör och inslag av torkad och färsk frukt samt kryddor. 

Mat till vinerna från Jura

De vita vinerna är helt fantastiska till fisk, lättare kötträtter och skaldjur men även till många vegetariska rätter med mycket smak. De lättare röda på Pinot och Poulsard fungerar även de fint till många fisk- och grönsaksrätter. Och Trousseau kan vara en alldeles ypperlig partner till en kraftig kötträtt av nöt, lamm eller fläsk. 

Vin Jaune är helt lysande till en mängd olika tapas, som lagrade ostar och charkuterier.