Viner från Châteauneuf-du-Pape, Frankrike

Châteauneuf-du-Pape AOP är det största och viktigaste distriktet i södra Rhône med över 3 000 hektar vinmark och 80 odlare. Faktum är att det produceras mer vin i Châteauneuf-du-Pape än vad det görs i hela norra Rhône.

Distriktet ligger fem kilometer söder om staden Orange på Rhôneflodens högra strand. Jordmånen består antingen av en mager stenjord som är full med stora stenar (galets roulés) som suger åt sig solljuset och reflekterar tillbaka värmen på kvällarna eller en mer grusig/sandig röd jordtyp.

Châteauneuf-du-Pape betyder ordagrant påvens nya slott och kommer från den tid då påvarna residerade i Avignon i stället för Rom (1309-1378). Clemens V (som också givit namn åt Château Pape-Clement i Graves), född och uppväxt i Bordeaux, lät plantera vin på dessa kullar. Hans efterträdare Johannes XXII planterade ännu mer samt lät bygga sig ett sommarslott ovanför det som i dag är byn Châteauneuf-du-Pape.

Sin moderna status fick Châteauneuf-du-Pape 1923 när Baron Le Roy på Château Fortia satte upp ett antal minimiregler som blev grunden för hela det franska systemet med ursprungsbeteckning -  appellation contrôlée (AOC). Det blev också det första distriktet som fick en AOC 1932.

De allra flesta vinerna är röda men det det görs också en hel del vitt på någon av de 13 tillåtna druvsorterna. Tillåtna blå druvsorter är grenache, mourvèdre, syrah, cinsault, cunoise, terret noir, muscardin och vaccarese. De gröna är: Grenache blanc, roussanne, picardin, bourboulenc, clairette och Picpoul. Det finns de som använder alla sorterna för att göra en Châteauneuf (till exempel Château Beaucastel) eller de som bara använder en (Château Rayas som är berömda för att göra vin enbart på grenache).

På senare år har Châteauneuf-du-pape stigit i anseende rejält. Många viner har hamnat i topp eller på bra placeringar hos ledande vinkritiker (till exempel på Wine Spectators Top 100) och det har dragit upp priserna. Idag görs många prestigecuvéer från gamla stockar som ibland nästan är helt dominerade av en enda druvsort (som i Bosquet de Papes A Gloire de mon Grand-Père till exempel som görs på 98 procent grenache från gamla stockar).

Och kvaliteten är lysande. De rika fylliga och eldiga vinerna har fått hjälp av det stora intresset, många riktigt bra årgångar och ett allt bättre kunnande i källaren och vingården. De bästa vinerna är idag saftiga och fylliga med massor av smak av röda bär, torkad frukt, provencalska örtrkyddor och peppar. Dessutom kan man närma sig de mycket tidigare än vinerna från norra Rhône.

Även de vita vinerna från Châteauneuf-du-Pape är eftertraktade men de står trots det ännu endast för 10 procent av produktionen.